Brandkårsmuséet

 

 

 

 

I vårt fina brandkårsmuseum finns åtta bilar, motorsprutor, brandlarmsmottagare, gamla handdragna pumpar, kärror och mycken annan materiel från mitten av 1800-talet och framåt.

Bilarna är T-Ford 1926, Chevrolet 1928, Volvo 1929, Volvo 1954, Ford 1956,  Dodge Jeep 1942, International 1966 och Volvo 1957.

 

 

 

Brandväsendet i Ängelholm

1753-1908 hade man nattväktare som ropade alarm vid eldsvåda, 1771-1908 fanns det medborgarbrandkår med ett bestämt antal man och 1859-1909 verkade Engelholms frivilliga brandkår. 1909 fick man en fast avlönad så kallad elitbrandkår som senare fick namnet borgarbrandkår för att numera heta deltidsbrandkår.

 

 

 

 

 

 

 

 

Under åren 1940-1942 fanns det även en pojkbrandkår. 1958 fick Ängelholm heltidsanställd yrkesbrandkår. Brandalarmeringscentralen fanns under åren 1909-1958 på polisstationen men övertogs 1958 av alarmeringscentralen på den nybyggda brandstationen.Idag finns det ingen egen alarmeringscentral utan alla larmsamtal går till SOS 112 i Malmö.

 

 

 

 

 

 

Brandstationer i Ängelholm

1767 byggdes ett brandhus på Stortorgets norra sida, det innehöll även arrestlokal. 1874 byggdes ett nytt spruthus där likvagnen också hade sin plats fram till 1886 då denna ej fick plats längre. 1936 hyrdes lokaler på sockerfabriken fram till 1958 då brandstationen på Östra vägen stod klar.

 

 

 

 

 

Byggnadsbestämmelser

1745 råddes man att bygga nya hus i korsvirke och mursten samt tak av tegel, 1751 utlovades 10 års skattefrihet åt dem som byggde sina hus av sten. 1752 medgavs 7 års skattefrihet även om husen byggdes i korsvirke med halmtak, dessa medgivanden gjordes med anledning av stadens böneskrift efter eldsvådan 1745. 1787 fick inte halmtaken lagas utan skulle ersättas med tegeltak. 1828 skulle tak på boningshus vara gjorda av skiffer, plåt eller tegel, uthus må ha tak av brädor.

 

 

 

Brandredskap

På 1300-talet skulle det finnas en stege, brandhake, ämbar och vattentunna utanför varje gård, på l500-talet skulle det även finnas svabbar och enkla brandsprutor.

1767 införskaffades den första brandsprutan, 1768 köptes två hudar som användes för att tillverka 8 spannar och 1769 köpte man in två vattenkar.

 

 

 

 

 

 

 

1738 köpte man en ny brandstege som skulle hänga på brandförmannens trädgårdsplank utåt torget. 1816 inköptes fyra brandstegar och 1826 en ny brandspruta. 1841 hade man i brandhuset tre sprutor, fyra vattenkar, fyra handsprutor, två brandgafflar, en byggnadslina, sex svabbar, femton läderspannar, sex brandbyxor, sju brandhakar, två handlyktor, fyra järnstänger och en redskapssäck samt utanför brandhuset sex brandstegar och ett brandsegel.

 

 

 

 

1849 inköptes en ny spruta för 755 riksdaler banco och ett nytt brandsegel för 49 riksdaler. 1864 inköptes 20 läderspannar för 120 riksdaler, 1868 köptes 12 järnkärror för 361 riksdaler och 1869 en 120 fot kopparnitad slang för 360 riksdaler och ett brandsegel för 120 riksdaler banco.

1873 inköptes en ny brandspruta och stadens brandredskap värderades nu till 1 953.82 kr. 1875 och 1876 inköptes 6 kärror samt lurar och ropare. 1880 inköptes 3 brandstegar, kopplingar till slangar och trätunnor till varje spruta samt 6 kärror med tunnor. 1884 införskaffades en ny brandspruta.

 

 

 

 

 

 

1909 byggdes stadens vattenverk och då gjordes en genomgripande omläggning och förbättring av stadens brandväsen.

 

 

 

 

Bränder i Ängelholm

1565 brändes staden av svenskarna och 1678 av danskarna men då klarade sig kyrkan, prästgården och tre små hus. På tjugo år brändes staden åtskilliga gånger. 1705 förbjöds det att röka pipa på gatorna ”många löpa dag och natt i och under deras arbete med illande tobakspipor”, samma förbud upprepades 1793 och 1802. 1743 brann sex gårdar ned, 1744 brann sjutton gårdar ned och 1775 brann hela staden utom kyrkan.

 

 

 

 

 

 

 

 

1775-1780 härjade svåra bränder i staden, 1802 brann trettiofem hus ned vilket var hela norra stadsdelen men därefter har inga större kvarters- eller stadsbränder härjat i staden.

 

 

 

 

 

 

 

Den här stegbilen 313 var med vid den största branden i modern tid i Ängelholm när Vegeholms Isstadion (Skånes första ishall och den nionde i landet) som ”Pollenkungen” Gösta Carlsson byggt för egna pengar 1963. Branden blev så kraftig att lacken smälte och rann av denna stegbil! När den bilen tjänat ut i Ängelholm såldes den till Perstorps brandkår med villkoret att Ängelholm skulle få köpa tillbaka den för en krona när den tjänat ut i Perstorp. Stegen är 24 meter lång.

Kommentarer är stängda